Eurovision Song Contest. Europas största konflikt sedan första världskriget. Varje år samlar alla europeiska länder ihop sina största och starkaste musikkonstnärer för att skicka in dem i en musikalisk konflikt utan dess like. Världens största musiktävling var här och hela Sverige höll sina kollektiva tummar för Benjamin ”Hej Sofia” Ingrosso. Efter en musikalisk kavalkad som denna så är det hög tid att blicka tillbaka och titta på vad Eurovision Song Contest 2018 hade att erbjuda:
Eurovision Song Contest, årets största antiklimax, är äntligen över och vi kan återgå till våra vardagliga liv där euro-disco inte spelas varmt i radion och där man inte kan lösa världskonflikter med ett välkoreograferat dansnummer.
En gång om året har vi ju dock privilegiet att få sätta oss ner i våra soffor, njuta av stelt programledarmanus och umgås med familj och vänner framför vår kära Eurovisionsschlagerfestival! Att titta på Eurovision är en speciell upplevelse som alla européer kan relatera till. En glittrande show som enar kontinenten mer än byråkraterna i Bryssel någonsin kan drömma om. Ett tecken på denna Europeiska solidaritet kan man finna i YouTube-kommentarerna på Eurovisionbidrag. Förutom fanatiska kommentarer på språk som kommer dö ut inom 5-150 år och diverse romantiska emojis så är kommentarsfälten fyllda av texter på knagglig engelska där polacker ger rykande heta 12 poängare till tyskar. Tyskar skriver ”This song very good from Germany” på Frankrikes bidrag och Frankrike skriver ”We never win. 12 points to Spain” på Italiens.
Bidragen i Eurovision Song Contest faller in någonstans mellan ”En låt i Eurovision” och ”Bra”. Europas musikscen är flera år efter den musikaliska giganten på andra sidan Atlanten och det syns tydligt i Eurovision-sammanhang. Den Amerikanska och även den alltmer populära Asiatiska musikmarknaden sätter trenderna och Europa står kvar två eller tre år efter att Eurodance slutade kännas fräscht. Detta resulterar i en tävling där länder, vars största export till omvärlden är flyktingar de vägrar ta emot, bidrar med livlösa låtar ackompanjerade av ett discobeat från tidigt 90-tal. Men det är ju i det dåliga som charmen ligger. Även om musikproduktionen bakom artisten inte håller måttet så bjuds det alltid på en hej dundrande show. Eurovision Song Contest är den Vilda Västern av musiktävlingar. Det är endast i Eurovision som bakande mormödrar från Ryssland kan få topplaceringar och finska monsterrockare kan vinna tävlingen. Bland dessa gimmick-bidrag gömmer sig dock riktiga guldkorn och det är de vi ska försöka finna idag! Så vi gör likt prospektorerna i det gamla Vilda Västern, tar fram våra silar och går ner till floden för här ska det vaskas efter guld!
I årets tävling ställde 43 länder upp med nya, fräscha och förhoppningsvis visselvänliga låtar. Efter veckans två semifinaler var det dock bara 26 antal länder kvar och dessa tävlade i finalen, Lördagen den 12e Maj i Lissabon, Portugal. Årets favorit och vinnarbidrag var den israeliska Nettas feminist-anthem Toy men låt oss ta en blick på årets startfält och se om det verkligen var Israel som förtjänade förstaplatsen och den ärofyllda silvermikrofonen! I ära av det högsta betyget en låt kan få i ESC, Twelve points, Douze point, 12 poäng, så ska vi ta och rangordna de 12 bästa låtarna tävlingen hade att ge oss detta år!
12. Tu Canción- Amaia y Alfred
Det finns kärleksballader och så finns det kärleksballader! Tu Canción, Din Sång på svenska, är en kärleksballad. Det är en spansk duett mellan det äkta kärleksparet Alfred och Amaia och den sexuella spänningen mellan de två är påtaglig. Man ser det i hur de tittar på varandra, hur de sjunger och hur de rör sig på scenen. Det är antitesen till Fredrik Kempe och Sanna Nielsens Du och Jag mot Världen, smörigare än en bubblig sida polarmacka och det blir väldigt tröttsamt. För varje suktande ton och längtande blick är det som att det spanska paret gnuggar in sin kärlek i publikens ansikte. Det är musikvärldens motsvarighet till det där paret som sitter bakom dig på bussen och försöker hångla av varandras ytterkläder: det är vackert men lite för intensivt.
Toy var det mest omtalade bidraget i årets tävling. En kakafoni av samplade ljud, bruten engelska, referenser till Pokemon och Wonder Woman, högljudd synth och viktigast av allt: kycklingspråk! Låten är så bullrig att det inte går att undgå den. Artisten bakom bidraget, Netta, är kaxig på scen och är in your face med sitt feministiska, me-too inspirerad budskap och kycklingljud. När man ser framträdandet, komplett med överentusiastiska dansare, kinesiska katter, kimono och DiskJockey-bord, så är det svårt att inte bli intresserad. Det är förståeligt om bidraget resulterar i någon form av sensorisk överhettning i ens hjärna men hur man än känner angående låten så känner man i alla fall något. Det är okej att ha en dålig låt så länge den är intressant och Toy är definitivt intressant. Det kanske mest uppmärksammade med låten är det tidigare nämna girl-power budskapet. Netta gör det tydligt att hon inte är din leksak, dumma pojke. Ett uppfriskande och välkommet budskap. Om det är något vi behöver i världen just nu så är det fler röster som säger att män är dumma! Ett sannerligen modigt uttalande i en sådan patriarkal struktur som röstar fram kycklingfeministiska låtar till första plats i Eurovision!
10. We Got Love- Jessica Mauboy
Australien. Allas favoritdestination på bilresor genom Europa! Ända sedan Australien blev välkomna att delta i Eurovision år 2015 har de levererat hitlåt efter hitlåt. Det började med Guy Sebastians Tonight Again och fortsatte med Dami Ims undersköna powerballad Sound of Silence som kom på andra plats i finalen 2016. Förra året ställde de upp med en Sam Smith-liknande ballad Don’t Come Easy och i år är de tillbaka med en fartfylld poweranthem om kärlek eller nåt. Ljudbilden är familjär och är inte direkt i framkant av musikscenen men sångerskan Jessica Mauboy lyfter det någorlunda livlösa bakgrundsbeatet med sin sånginsats. We got Love sticker inte riktigt ut men är fin och låter bra och är det inte det som Eurovision handlar om?
9. That‘s How You Write A Song- Alexander Rybak
År 2009 vann Alexander Rybak Eurovision Song Contest med sin magiska Fairytale. I år var han tillbaka med samma charm, kanske samma fiol och exakt samma ansikte. Killen må vara 32 år gammal men han ser inte ut att vara en dag över 31. I år ställde han upp med låten That’s How You Write A Song, en slags instruktionsbok över hur man skriver en Eurovisionlåt. Rybak intog scenen med sin tonsatta Wikihow artikel, komplett med 4 steg och bilder, till rungande applåder och sjungande röster. Låten är trallvänlig till 1000 och sätter sig på hjärnan hårdare än en reklamjingel från Flygresor punkt se. Låten må vara svängig som en Volvo efter en sen utekväll på nattklubb men den fungerar inte alls som en bra instruktionsmanual till sångskrivande. Steg 1, enligt Norges guldgosse, är att tro på låten och sjunga den hela dagen. Redan där stöter vi på ett problem. Hur ska du kunna sjunga en låt som du inte ens har skrivit än? För att citera en svensk legend ”Det är orimligt!”. Detta, och en någorlunda svag sånginsats från Rybak, till trots så är That’s How You Write A Song en medryckande popsång med ett helt okej budskap. Lite väl sötsliskig och pastellfärgad men med en instrumental i bakgrunden som lyfter låten till en nionde plats!
Fuego var Cyperns favorittippade bidrag framfört av den vackra Eleni Foureira. Låten, som är skriven av en kvartett svenska låtskrivare, är byggd runt en sensuell slinga grekisk flöjt som hörs i refrängen och ett modernt EDM-upplägg. Detta giftermål mellan klassiskt och modernt är en perfekt match för Eleni Foureiras röst likväl hennes uttryck på scenen. Låten tar detta moderna och, vid det här laget, familjära upplägget men får det ändå att kännas fräscht och nytt. Fuego betyder Eld på cyperska, antar jag, och det är lätt att se varför detta dansvänliga bidrag blev en sådan rykande succé och tog sig hela vägen till en silvermedalj i årets tävling.
Rock på Eurovision är ungefär lika otippat som en rock på en varm sommardag. Country på Eurovision är däremot lika otippat som Country på Eurovision. Outlaw in ‘Em är en sannerligen otippad country-rock kombo från Nederländerna. Ljudbilden är bekant för både rock och country entusiaster men känns unik och uppfriskande inom Eurovisions ramar. Med ett gitarriff som för tankarna till Jack White och hans White Stripes och en sydstatsröst Luke Bryan bara kan drömma om blir Waylons bidrag en hänförande upplelevse för ett ESC fan.
6. Dance You Off- Benjamin Ingrosso
Sverige. Ett land som man kan bo i. Vi svenskar kan vara stolta över våra bragder i Eurovision över åren och i år tog vi oss in på en stark sjundeplats efter strålande betyg från de internationella jurygrupperna men lite svagare reception från det Europeiska folket. Dance You Off är en retroinspirerad funk-poppig låt med en basgång tightare än ett par slimfit jeans från HM. Det är en medryckande hitlåt framfört av den välkammade Benjamin ”Hej Sofia” Ingrosso framför en vägg av LED-lampor, ett snyggt nummer som för tankarna till en musikvideo från amerikanska superstjärnan The Weeknd. Det är en bra dänga men Dance You Off är nog en låt som gör sig bättre på en Spotify-spellista än på Eurovisions stora scen. Bra försök Benjamin ”Hej Sofia” Ingrosso, bättre lycka nästa gång!
Higher Ground är Skånes Danmarks svar på När Vindarna Viskar Mitt Namn. Låten framförs av en rödlätt viking vid namn Rasmussen och bidraget är maffigt både ljud och textmässigt med episka, fantasifyllda bilder i texten och en fornnordisk kör i bakgrunden. Higher Ground är inspirerad av vikingalegenden Magnus Erlandsson som vägrade vapen för att nå fred. Ett kraftfullt budskap som förstärks av den mäktiga kompositionen. Det enda sättet låten verkligen hade kunnat nå Higher Ground hade varit om den hade lite mer Pontare av den Rogeriska sorten. Men man kan ju inte få allt här i världen!
4. Nobody But You- Cesar Sampson
Nobody But You var Österrikes bidrag framfört av Cesar Sampson. En pampig låt som kom in på en respektabel tredjeplats i årets final! Sist det gick såhär bra för en Österrikare gick det dock inte så bra för resten av Europa… Cesar Sampson däremot är en stark och karismatisk röst som framför denna låt inspirerad både av R&B och Gospeltraditionen. Melodin är härlig, tamburinen i bakgrunden rytmisk och kören bakom Cesars röst praktfull! Precis som ett 125 bitars Bamsepussel är det många delar som faller på plats och skapar en fin helhet!
I år skickade Tjeckien en modern Hip-Pop låt av den välkammade, ryggsäcks-fascinerade och hängslebärande artisten Mikolas Josef. Lie to Me tar ett trumpetdrop som påminner starkt om västerländska hitlåtar som Jason Derulos Talk Dirty to Me eller Trumpets och slår samman det med ett rap-flow i Ed Sheerans anda. Kombinationen av dessa och en vass basgång resulterar i en svängig dänga som transcenderar Eurovision. Lie to Me är en medryckande och provocerande låt om en otrogen flickvän och har textrader som känns fräscha och utmanande i en, annars rätt så säker, tävling. Briljanta stycken text som ”I know you ‘bop-whop-a-lu bop’ on his wood bamboo” och ”Then it got heavy, Mom I’m feeling home already but steady plenty motherf***ers wanna eat my spaghetti” är några exempel på de provokativa raderna som anspelar på otrohet i Lie to Me. Låten tog inte hem årets tävling men den får ändå pris för ”Bästa låttexten om Spagetti sedan Eminems Lose Yourself” och det, mina vänner, är inte fy skam!
2. You Let Me Walk Alone- Michael Schulte
Tyskland har inte vunnit någonting sedan det förra sekelskiftet. Ni kanske minns att de startade, och förlorade, inte bara ett utan två stycken världskrig och i Eurovisionsammanhang har de varit ungefär lika misslyckade… Tyskland har nämligen lyckats ta sig in på sistaplatsen hela 10 gånger! I år skickade de Michael Schulte, en popsångare med hår krulligare än en gammal telefonsladd och en röst som kan smälta isberg snabbare än en cheezeburgare från donken. You Let Me Walk Alone är en vacker sång om Schultes döde far. Det är en rörande skildring av en älskande, om än, sprucken familj och för varje vers bygger låtens komp upp till det klassiska crescendot. Strängar, en avskalad trumvirvel, akustiskt piano, en gripande text och en fin röst- You Let Me Walk Alone har allt man kan önska sig i Eurovision. Förutom bakande, ryska mormödrar. Vi behöver fler bakande, ryska mormödrar.
Schweiz bidrag, Stones, gjorde en Anna Bergendal och åkte ut med huvudet före i semifinal 1! En större tragedi har Europa inte skådat för Stones är en glödhet dänga med attityd, ett rockigt komp som är alldeles för bra för Eurovision och en kaxig sånginsats från den Schweiziska gruppens frontkvinna! Bandet ZiBBZ består av syskonen Corinne och Stefan och med detta bidrag levererar de en explosiv pop-rock hit med en vrålande elgitarr och klingande synth. Stones är så mycket bättre än den arketypiska ESC-låten och det är omöjligt att inte bli hänförd av den rockiga ljudbilden. Ingen finalplats för Stones men en stark förstaplats på denna lista. Skriv det på CV.t!
Och där har vi det, mina damer och herrar, den definitiva topplistan för årets Eurovisionsschlagerfestival! Inga missar och inga felplaceringar. Den perfekta listan! Hejdå Eurovision Song Contest, vi ses igen om ett år!
Mvh
halldettrehundra.com 
Lite stavfel och saknade ord i den här… vad har hänt!?
GillaGilla
Hej! Vi på Håll det Trehundra gör allt för att våra läsare ska få en så bra upplevelse på hemsidan som möjligt! Hänvisa gärna till de stavfels-drabbade styckena och de saknade orden!
Mvh
PS: Du brer på fel sida, din hemska människa
GillaGilla