Alla Hjärtans Dag. Årets största kommersiella jippo näst efter Melodifestivalen, Halloween och skolstarten. Under Alla Hjärtans Dag delas Svea Rike in i två läger: de låtsaslyckliga människorna i förhållanden och de bittra singlarna. De smått hetsade pojk och flickvännerna som febrilt tvingas in i datesituationer mot deras vilja och de sorgsna ensamvargarna som tittar ner i sina Ben och Jerry-förpackningar med lätt fuktiga ögon och frågar mixen av kakdeg och vaniljglass varför ingen älskar dem. De stressade och de ledsna. Hur du än firar Alla Hjärtans Dag så finns det en sak vi alla kan samlas kring: riktigt bra romantiska filmer! Oavsett om du smaskar i dig popcorn i en soffa bredvid din käresta eller om du sänker en påse ostbollar alldeles själv så kan det aldrig slå fel med en mysig kärlekskildring på skärmen framför dig. Här är Håll det Trehundras filmtips inför Alla Hjärtans Kvällen!
What If
Den hopplöse romantikern Wallace (Daniel Radcliffe) är fast i ett antisocialt hål efter att hans flickvän varit otrogen mot honom med deras lärare. Ett år efter att han hoppat av läkarprogrammet träffar han den charmige animatören Chantry (Zoe Kazan) på en fest. De två klickar direkt men problemen hopar sig efter att Wallace upptäcker att Chantry redan har en pojkvän! Har ni hört så absurt? Premissen och ploten låter klyschiga och sönderspelade men tack vare två otroligt charmiga huvudskådespelare, ett par underhållande sidokaraktärer och fantastiskt vass dialog, blir What If en rolig och känslomässig film som alla som någonsin längtat efter kärlek kan relatera till!
Paterson
Paterson är en svår film att beskriva. Det är en lågmält excentrisk filmupplevelse utan spektakel. En sällsam skildring av en människas vardag utan vidare omsvep. Filmen Paterson handlar om Paterson, en tillbakadragen men stillsamt charmig busschaufför som bor i den lilla staden Paterson tillsammans med sin kreativa drömmare till fru och hans bittra hund. Filmen utspelar sig under en vecka i Patersons liv där varje dag är densamme lik. Paterson vaknar, går till jobbet, skriver dikter, kör buss, kommer hem, går ut med hunden, tar ett glas öl på den lokala baren för att sedan gå hem och sova. Det här är en alldaglig film som skildrar en monoton men kärleksfull vardag med en flyktig glimt i ögat. Om det låter ointressant så är det för att det är det men det är precis som vardagen kan vara ibland och jag uppskattar varje sekund av den.
About Time
About Time är den mest ambitiösa romantiska komedin den här sidan om 2000-talet. Den är skriven och regisserad av Richard Curtis, mannen bakom Notting Hill och Love Actually, och i About Time är hans unika, brittiskt romantiska syn på världen klyschigare än någonsin. Om Paterson är en skildring av en sällsam vardag så är About Time en hyllning till en glädjefylld livsinställning. Filmen handlar om Tim vars far avslöjar att männen i deras släkt kan resa tillbaka i tiden och ändra saker i deras liv. Tim använder denna nyfunna gåva till att manipulera tidsspektrumet för att finna kärlek. Det här är en lång film som spänner flera år och sätter livets mest känslomässigt laddade stunder i centrum. Vad som börjar som en oerhört rolig romantisk komedi anammar sina klischeer för att sluta upp som ett romantiskt drama och mina ögons dammar brister alltid när filmens eftertexter närmar sig.
(500) Days of Summer
Den romantiska komedin får ofta en stämpel som osofistikerad och kontrainnovativ men om det är någon romantisk komedi som lyckas bryta sig ur mallen av kaxiga storstadsmän som faller för världsvana företagskvinnor över klyschigt pianospel så är det (500) Days of Summer. (500) Days of Summer är en brutalt ärlig skildring av ett förhållande där vi i okronologisk ordning hoppar fram och tillbaka mellan dagar i Tom och den titulära Summers relation. Filmen är en mästerklass i hur man kan visa känslor på skärmen på nytänkande och fräscha sätt i en genre som länge stått fast i en kreativ svacka. (500) Days of Summer är visar en cynisk men samtidigt hoppfull bild av kärlek och det är en film jag rekommenderar starkt!
Me and Earl and the Dying Girl
Kommer ni ihåg när alla älskade Förr eller senare exploderar jag? Minns ni när alla satt och bölade på biograferna över Hazel och Augustus dömda kärlekshistoria? Me and Earl and the Dying Girl är Förr eller senare exploderar jag i händerna av en konstnärlig visionär som byter ut det klyschiga melodramat mot en avskalad färgpalett och de storslagna romantiska gesterna mot platoniska stopmotionfilmer. ”Me” i filmen är Greg, en social kameleont som har en fot i varje high school klick eftersom det är lättare att vara flyktigt bekant med alla än att vara vän med någon specifik. Hans enda vän, eller kollega som han insisterar, är Earl, en lugn och sansad kille som delar Gregs passion för film. Hela Gregs trygga vardag slås dock ur balans när hans mamma tvingar honom att hänga med ”The dying girl”, Rachel, för att få henne på bättre humör efter att hon drabbats av cancer. Styrkan i Me and Earl and the Dying Girl kommer från hur grovt mänsklig den är. Greg är en cynisk huvudperson som gärna håller sig för sig själv och han är inte utrustad för att hantera de triviala konflikterna som uppstår i mänskliga relationer. Det är en fröjd att låta denna idérika berg och dal bana av känslor vända upp och och ner på de klyschor vi vanligtvis förknippar med den romantiska komedin och det är ofta jag tänker på lärdomarna man kan ta med sig från Me and Earl and the Dying Girl.
The Big Sick
The Big Sick är unik i det avseendet att det är en romantisk komedi baserad på en sann historia. Kumail Nanjiani (spelad av Kumail Nanjiani) är en Uberchaufför som drömmer om att slå igenom som ståuppkomiker. Under ett framträdande träffar han sin drömtjej Emily (Zoe Kazan från What If) och efter en natt med utomäktenskaplig älskog inleder de en romantisk relation. Samtidigt försöker Kumails familj av troende muslimer från Pakistan matcha ihop honom med en tjej från samma kultur. Kumail vågar inte berätta att han redan har ett förhållande med en västerländsk tjej för familjen då han riskerar att bli utfryst och detta romantiska dubbelliv utmanar hans relation med Emily. The Big Sick tar upp ämnen som kultur, familj och kärlek på ett varsamt men utmanande sätt medan den samtidigt är vansinnigt underhållande och känslosam. Precis som en Half Baked-glassbytta från Ben och Jerry hittar filmen den perfekta mixen mellan rolig kakdeg och känslomässig brownie. The Big Sick är en påminnelse om att verkligheten ibland överträffar fiktionen.
Groundhog Day
Den sista filmen vi rekommenderar för din Alla Hjärtans Dag- njutning är Groundhog Day (eller Måndag hela veckan som den heter på svenska). I Groundhog Day fastnar den arroganta narcissisten Phil (en ljuvligt butter Bill Murray) i två prekära situationer: han är insnöad i en lite byhåla och han är fast i en tidsloop där han tvingas leva igenom samma dag om och om igen. Precis som de bästa romantiska komedierna balanserar Groundhog Day romans, komedi och djupare, mer filosofiska, tankar om livet. Nuförtiden tycks nya versioner av Groundhog Day dyka upp stup i kvarten. Vi har Happy Death Day, Naked, Russian Doll och till och med Edge of Tomorrow och fastän vissa filmer använder konceptet på ett kreativt sätt så når ingen riktigt upp till samma höjder som Groundhog Day. Det som är fascinerande i filmen är hur Phil lär sig saker och ändras som person medan hans omvärld är lyckligt ovetande. Detta leder både till en djupare karaktärsutveckling och till underhållande scener av komedi. En stark rekommendation i det romantiska vintermyset!
Där är sju av de bästa romantiska filmerna att sätta på under Alla Hjärtans Dag-daten vare sig du uppmärksammar dagen tillsammans med någon eller kör en filmkväll allena.
Mvh
halldettrehundra.com 