Kapitel 4: Popularitet

Popularitet. Alla vill åt det. Eric Saade sjunger om det. För att ta reda på vad den negativa gillningsutvecklingen berodde på var jag inte bara tvungen att konfrontera mitt utseende, jag var även tvungen att stirra min egen popularitet i vitögat. Om jag skulle hitta svaren behövde jag ta en titt på de olika demografer som fanns att finna på min vänlista. Mina sömnlösa nätter fortsatte. Jag satt vaken i timmar, det kalla ljuset från min datorskärm var mitt enda sällskap. Mitt mål var att kartlägga vilka som hade gillat den gamla profilbilden men inte gett sitt stöd till den nya. Mina händer skakade, min blick flackade och min fixering var nästintill manisk. På mitt golv låg inbillade flaskor och fimpar. Fragment av min fantasi och testament till min dåraktighet. Till slut var jag färdig.

Timtals studier och Exceldokumenterande resulterade i dessa två cirkeldiagram som kunde visa fördelningen av gillningar utifrån olika grupper. Jag kunde se att de allra flesta reaktionerna kom från personer jag lärde känna under kyrkliga sammankomster såsom läger och ungdomsgrupper eller från personer jag hade lärt känna under min gymnasietid.

De flesta grupper utgjorde ungefär lika stora andelar av gillningsmassan på både den gamla och den nya profilbilden. Lika stor procentandel släktingar gillade bild 6 och bild 7, lika många fritidsaktivitetskompisar gillade den gamla som gillade den nya.

Och. Så. Vidare.

Den största skillnaden kunde observeras i hur gymnasievännernas procentuella andelar såg ut. Jag tittade på gymnasiegruppen och kunde se att det skiljde sig hela sju procentenheter mellan hur många som gillade min balbild och hur många som gillade min fredsälskande uppföljare. Sju procentenheter. Jag var i chock. I desperation sökte jag upp studier som visade att ungdomars Facebookkonsumtion hade minskat. Studier som visade att det var helt logiskt att få färre likes. Samtidigt kunde jag tydligt se att 51 gymnasiebekantskaper gillade min gamla profilbild medan endast 27 (tjugosju) gillade min nya!

Det var en skillnad på 24 gillningar, eller nästan 60 % av den totala gillningsdifferensen! Det tycktes som om svaret på mina frågor låg här. 60 % av de gymnasievännerna som gillade min förra profilbild gillade inte min nya. Jag hade inte bara blivit fulare. Jag hade även blivit mindre populär.

Jag stirrade på min skärm likt en känsloavstängd dagisfröken stirrar på ett barns teckning. Lät insikten sjunka in. Det hela var egentligen rätt så logiskt. Under sommaren efter studenten när profilbild nr. 6 laddades upp var min relation till mina före detta klasskompisar och parallellklasskamrater fortfarande färsk. Vi inbillade oss säkert att vi skulle träffas på regelbunden basis och hälsa glatt när vi stötte på varandra i kön till alldeles för dyra caféer eller trendiga hamburgerställen. Att gilla någons profilbild var självklart. Tre år är dock en lång tid. För en treåring är det en hel livstid. På tre år hinner minnen blekna och relationer reduceras till flyktiga bilder. C’est ne pas un vänskap.

Sanningen hade kommit ikapp mig. Jag hade gett mig ut på svarens böljande hav och fångat min vita val. Men kanske borde jag ha stannat kvar på stranden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s